Cirkus Miramar - Ici! Politico!
Den västgötska popgruppen Cirkus Miramar har släppt sin första skiva den här sida årtusendet. Och det var något som firades med en releasespelning/fest på folkets hus i Trollhättan.
Förväntanslös som jag var (då jag varken sett bandet live eller hört nya skivan) så gick jag dit ... tja, utan förväntningar. Och om man bortser den groteskt långa väntan (vilket iofs jag bara har mig själv att skylla då vant folk har vett nog att inte se samband mellan insläppstiden och tiden för själva spelningen) och det mediokra förbandet (Komprads) så var det onekligen en föreställning värd inträdet (vilket förvisso var gratis, men ölen var dyr).
De drog igång direkt med Fattiga barn med hjärna vilket självklart fick fart på publiken men det lät lite underligt, och personligen hade jag önskat (så här i efterhand) att de väntat med den 1-2 låtar tills de fått sjungt in sig ordentligt. Men vad vet jag.
Starkt material i alla fall. Jag kan tänka mig att det ibland kan vara otacksamt att spela nytt material när folk egentligen vill höra det de känner igen men det var absolut inget problem i det här fallet. Skivan köptes självklart med hem och har spelats nonstop sedan dess.
Min enda invändning mot skivan är att låtarna ibland kan te sig en smula likartade. Fast det är inget som sänker helhetsupplevelsen.
//Musikredaktionen, Camp Kent.
P.S. Självklart var även sällskapet uppskattat. ;) D.S.
Förväntanslös som jag var (då jag varken sett bandet live eller hört nya skivan) så gick jag dit ... tja, utan förväntningar. Och om man bortser den groteskt långa väntan (vilket iofs jag bara har mig själv att skylla då vant folk har vett nog att inte se samband mellan insläppstiden och tiden för själva spelningen) och det mediokra förbandet (Komprads) så var det onekligen en föreställning värd inträdet (vilket förvisso var gratis, men ölen var dyr).
De drog igång direkt med Fattiga barn med hjärna vilket självklart fick fart på publiken men det lät lite underligt, och personligen hade jag önskat (så här i efterhand) att de väntat med den 1-2 låtar tills de fått sjungt in sig ordentligt. Men vad vet jag.
Starkt material i alla fall. Jag kan tänka mig att det ibland kan vara otacksamt att spela nytt material när folk egentligen vill höra det de känner igen men det var absolut inget problem i det här fallet. Skivan köptes självklart med hem och har spelats nonstop sedan dess.
Min enda invändning mot skivan är att låtarna ibland kan te sig en smula likartade. Fast det är inget som sänker helhetsupplevelsen.
//Musikredaktionen, Camp Kent.
P.S. Självklart var även sällskapet uppskattat. ;) D.S.
Kommentarer
Trackback
